Linda

Eftersom att det nu på torsdag är kursstar på poledance-kursen jag är anmäld till tänkte jag att jag skulle åka dit för att vara säker på att hitta rätt och komma i tid på torsdag.
Glad i hågen messade jag Maria, och hon var villig att ställa upp. Häärligt med sällskap!

Våran första anhalt vart Dollar Store där diverse småplock inhandlades, sen började våran till synes oändliga resa.
Mot Ljusne - So far so good...
Vi hade printat ut en karta och vägbeskrivning från hitta.se, så lätt match tänkte jag. HA tänkte dom på hitta.se, som uppenbarligen aldrig vistas i hälsingeskogarna!

Vi har vart överallt mellan Söderhamn och Axmarby (skratta om du vill, men vägbeskrivningen var helt mupp!)
Vi frågade säkert 6 pers ute på ljusnes gator och inte en enda hade ens hört talas om något Dinali Center med poledancekurser... Mycket märkligt i en sån liten håla tänkte vi..

Åkte runt runt, runt, runt.. vi var alldeles slut i huvet, kom bara fram till samma ställen hela tiden. Hittade alla vägar utom just timmervägen där det här stället uppgavs ligga.

Tillslut stannade vi till på hyvelvägen och frågade 3 grabbar i 30-års åldern som stog ute och snickrade om dom visste något och eventuellt kunde guida oss dit. "-Jaha, det där strippstället"  sa han alldeles lyrisk på rösten (?).
Han berättade precis vart vi skulle åka, det var inte långt därifrån vi var och där vi innan åkt förbi ca tiotusen gånger... Innan jag hann sätta mig i bilen igen ropade han efter mig "- Lycka till med strippningen då, haha" Men det är inte alls en strippkurs jag ska gå, utan bara lära sig just som det heter lite poledance - endast i träningssyfte för min del.
Huset vi kom till var ett rött vrak! Med massa gamla väghållningsverktyg dumpade överallt på gården. Såg helt klart fallfärdigt ut. Och tittar man på kartan - så visst. Det stämme överens med platsen kartan visar. Men vem skulle vilja köpa ett sånt ställe? Och varför finns det inte en endaste skylt som vittnar om att det är just där dom håller hus?

Börjar bli lite smått oroliga... Huvet värkte efter 2,5 times letande och kissblåsan höll på att sprängas, inte nog med det. Magen kurrade också...

Vi gav upp! Suckade djupt och skakade våra huvuden samanbitet... Vi kommer inte längre än såhär... blir inte nå klokare.
Forden styrdes nu åter mot Bollnäs, och resan hem vart väldigt tyst. Ingen orkade prata, satt mest där som 2 zombies :P

Väl hemma var det skönt att få gå på toaletten och äta en bit mat...

Men den stora frågan kvarstår... Hur Sjutton ska jag hitta dit på torsdag? VA?!